onsdag 24 augusti 2011

Jag går från klarhet till klarhet!

Igår var det så dags, dags att springa tillsammans med nån anna. Lite nervöst var det, trots att det är en väldigt bra och nära kompis. Vi startade rundan och Ingrid studsade fram som en gasell...! :D Medans jag flämtade åt vilket håll vi skulle springa vid varje kurva. :) Jag sa att hon fick springa före och sen vänta in mig, vilket passade mig väldigt bra. Då hade jag ju sällskap samtidigt som jag kunde fokusera på mitt steg och hur allt kändes. Så, sen såg jag bara ryggen på henne! :) Men, det är bara typ tre veckor sedan jag starta min träning efter 6 år med bäckenproblem. Så det kändes ändå bra.

Första kilometern tog ca 8 minuter. Två kilometer blev rekord, 18 minuter blankt! Sist var det drygt 20 för mig. Vid tre var det nog 29 om jag inte minns fel, och det var 35 för inte så länge sedan och jag fick gå efter 2 kilometer för en vecka sedan, nu sprang jag även om det var långsamt! Vid fyra kilometer var det ca 39 och där _gick_ en kvinna om mig! *skratt* En lite märklig känsla med tanke på hur jag sprang förr i tiden när jag tränade inför marathon den gången, som var 2004. Så jag skrattade för mig sjäv när hon gick förbi. Jag hade sagt till Ingid hur banan såg ut, så hon sprang på, och såg sig om då och då för att se att jag var med.

Jag gjorde en tekniskt sett bättre runda än sist, men fick ont i benen igen, så jag fick korta ner steget. Det var inget problem med andningen och kondisen, utan bara själva benen. När musklerna ger sig, så kommer jag kunna pressa på bättre. Jag körde på och fokuserade som vanligt på steget, att hålla ihop kroppen och få ett odentligt schvung i steget. I slutet av rundan klarade jag av att länga lite på steget så att jag joggade, och fick nästan till en liten spurt! Tid: 52,30 minuter. Kortare tid än sist, men även bättre genomfört! Snart dags att kräla tillbaka till gymmet...! :)

Ingrid väntade på mig vid rundans slut, hon hade lubbat på hela vägen ända till slutet, som är ca 500 meter efter fem km, för att jag ska kunna varva ner lite. Hon var taggad till tusen och jättenöjd. Hon hade till och med sprungit om nån kille där! Nä, hon är ju inte tävlingsmänniska! ;)

Nu kommer vi ha en stående tid varje tisdag, och så kör vi samma runda ett tag, för nu hittar hon.

Idag hade jag värk i benen, och tänkte ta en promenad med Alexandra efter dagis, men jag kom iväg lite sent från jobbet, så det var bara att laga mat och äta när jag kom hem, sen ville inte hon gå ut, och jag blev trött... Men det är ju en dag imorn oxå, och det var ganska skönt att vila helt idag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar