söndag 22 juni 2014

140621: äntligen test av min fina cykel

Nu äntligen har jag möjlighet att testa min fina juvel. Till den köpte jag även kläder och en ny hjälm. Jag ser konstig ut i alla hjällmar, men den här är nog den bästa jag någonsin haft. Jag ser inte helt fruktansvärd ut.
Och fin tröja.
Här är jag med juvelen. Vad ska den heta?
Alexandra skulle med, men ville först bestämma hur vi skulle cykla, men jag hade redan bestämt hur jag ville åka, för jag ville bara testa cykeln, och känna på den och bli lite mer säker. Så hon blev lite sur. Jag lovade då henne att om hon ville stanna på vägen och plocka blommor, som hon ville, så kunde vi göra det. Det blev en hel del stopp...

Men vilken underbar  cykel! Jag tog två till tre tramp utanför huset, och rullade ända bort till Gudöbroleden! Det var inte svårt att ta sig ur tramporna, men man måste tänka på det hela tiden. Det var inte heller svårt att starta igen. Det gick väldigt lätt att få upp fart, uppförsbackar kan jag nu garva åt. Jag fick bromsa i nerförsbacken så att jag inte åkte ikapp och förbi Alexandra.
Vilken skillnad mot min vita cykel! Jag tror inte jag kommer vilja cykla på den nånsin igen!
...stavningskontroll... Det blir inte alltid rätt, och ibland upptäcker man det lite för sent... Själv ska det stå...

130619: äntligen har jag en racer! 😜

Det är väl mer än ett år sedan nu, som jag bestämde mig för att köpa en racer, och nu äntligen har jag gjort det. Den är så himla fin! Nu gäller det bara att lära mig cykla på den, att få ut fötterna och växla. :) Bring it on!

130614: rolig familjelöpning/promenad



Det känns som att vara på Rivieran! Fast vi var ganska ensamma här.

Vi hade tur med vädret på lördagen, och naturen är så vacker, så löprundan blev en gemensam liten tur.
 


Min söta dotter! <3



Vid foten av vattenfallet. Vissa ville bada lite.




Nu ska jag och Alexandra ta oss upp för trappan till början av vattenfallet. Så långt har vi aldrig tagit oss förut. Det ska bli roligt!

Det är lite längre än det såg ut nedifrån.



Det är så otroligt vackert!


Hoppande vatten.
Jag sprang ner för alla trappor sen, och filmade det, men jag får inte till det med att lägga upp filmen i bloggen... Nån som har nåt tips?
På vägen tillbaka till lägenheten igen.
Dags för lite middag. Laxfiléer, sparris, dill, salt, peppar, chicken & steak. In i ugnen på ca 175 grader i ca 30 minuter. Så otroligt gott!





Tog även ett glas rosévin. :-)

140613: vräkte i mig jordgubbar... Semesterhjärna at work...

Jag har hållit min plan angående lowcarb, men i fjällen köpte vi både vattenmelon och jordgubbar, och de andra ville inte ha så mycket, och då var det svårt att stå emot. Så det slutade med att jag åt upp allt själv, nästan.
Fikade på balkongen med Alex, och vi hade det jättemysigt.
Vi hade lite sällskap också. Mmmmmmmmmmm... Nice!

140613: lycka!

Dagen efter vi kom fram så gick det att titta lite på omgivningarna.
Det här är utsikten från balkongen. Härligt!
Det finns en fin vallabod bredvid huset.
Uppe på berget finns det snö kvar, till Alexandras och Baracks stora lycka.
Från berget vi stog på såg man vattenfallet på andra sidan vägen. Där har vi varit förr.

Här är forsen utanför huset, fast på andra sidan.
Och naturligtvis måste man ta sig så långt ut i den som möjligt (eller tills mamma säger stopp!)
Vid foten av backen finns denna häftiga klättervägg.
Och den måste ju testas förstås.
Väl hemma igen, taget från balkongen. Jag trivs redan här. :-)

140612: till fjällen

Vi har köpt en lägenhet i Hamra, en liten bit ifrån Funäsdalen. Nu var det dags att åka och hämta nycklarna och installera oss.

Vi brukar alltid stanna vid Hackegården för att äta. För väldigt länge sedan bodde det vikingar här.

Vi väntar otåligt på maten. :D

Vi kom fram sent, men solnedgången är så vacker, så det gör absolut ingenting.
Där är vår lägenhet! Längst upp till höger. Precis bakom är det en liten bäck, och på andra sidan den ligger backen, med restaurang och ski-lodge. Vi kommer kunna gå till backen, och äta hemma. Lyx! :-)

140611: paleobröd, fröfrallor

Jag har märkt att jag inte längre riktigt gillar att paleo-isera mat., att göra om bröd mm så att det blir paleo. Jag äter hellre dadlar och vattenmelon, än baka kakor paleo-style. Men ibland kan det vara gott med lite bröd, kakor mm.

Jag hittade ett recept på swedishpaleo.se (där finns det massor av godsaker) på fröfrallor.

Fröfrallor, 6st:
3 dl solrosfrön
2 dl kokos
1 msk fiberhusk
0,5 dl pumpakärnor
0,25 dl linfrön
1,5 dl kokosmjölk
2 ägg
1,5 tsk havssalt
Pumpakärnor och solrosfrön till dekor


Mixa solrosfröna och kokosen till ett fint mjöl.



Blanda ihop mjölet med fiberhusk, pumpakärnor, linfrö, kokosmjölk, ägg och havssalt till en deg.

Rulla till bollar som du lägger på en klädd plåt. Pensa frallorna med vatten och dekorera med hela solrosfrön och pumpakärnor. Grädda i mitten av ugnen i 20-25 minuter i 175 grader tills frallorna får lite färg.


Bred dem med kokosolja och eventuella kryddor. Mums! De var så goda att jag tog två på raken. Men de var väldigt mäktiga!

lördag 14 juni 2014

140614: Balsam för själen

Utsikten från andra sidan av lägenheten. Jag längtar redan till nästa gång vi åker upp hit.


 

140610: Femman i Tyresta, foam-roller, och självbilden

Det är lustigt, hur man kan känna sig och hur man faktiskt är. Nu har jag ätit lowcarb i ca två veckor, och det verkar som att min kropp älskar det. Jag känner mig mer energiskt och pigg, trots att jag är trött (som i sömning). På sätt och vis känner jag mig som jag gjorde inför maran 2004, träningen var då en del av mitt liv, och jag planerade saker runt träningen, inte tvärt om. Vissa saker kunde jag inte vara med på, för jag kunde ju skada mig - och inte kunna springa maran!

Då var jag smal och vältränad, allt kändes bra. Jag åt liknande kost som jag gör nu, och trivdes enormt med mig själv.

Jag känner mig redo att gå ner sista biten i vikt, mentalt är jag nästan där redan. Och jag är redo för att öka min träningsmängd, cykla och springa, maxa i backar osv. Jag mår otroligt bra, och är supertaggad för att komma ända fram till målsnöret, både med vikt och träning, och halva jobbet är inställningen.

Jag har alltid visualiserat mina mål i löpningen, sett mig själv klara ditten och datten, haft "publik" som applåderat mig framåt, mm. Jag gör samma sak nu. Jag ser mig själv springa lätt och spänstigt i skogen, graciös till och med, och smal och vältränad.

Idag landade jag lite i verkligheten... :-D Mer om det tre bilder ner. :-D
Det här är en foam-roller. Hur fick den det namnet? Det är ett tortyrredskap, det är vad det är! Men såååååå effektivt! Jag har ett tag nu haft ont i höger höft/rumpa. Jag får hjälp med massage en gång i månaden, men det kommer tillbaka på några dagar. Min högra höftböjare är tydligen för kort, och jag försöker åtgärda det. Men jag tror jag rör mig snett, eller nåt, och borde gå och få analys av mitt löpsteg, men det kostar en hel del... Men det står på att-göra-listan...
 
Men nu har jag börjat använda mig foam-roller, och det gör så otroligt ont! Men bara några sekunder senare, medans jag fortfarande rullar på den, så släpper det. Efteråt var jag helt smärtfri (ett tag i alla fall) :-D Jag rekommenderar verkligen en sån!

Här är jag lycklig för jag ska ut och springa - i värmen. Andreas skulle egentligen ha sprungit, men han ville vänta lite. Men jag trivs i värmen. Det är lite tyngre och jag blir mer törstig, men ändå känns det bättre. Jag kan nog inte säga lättare, men jag får på nåt sett mer energi, men det är ändå tyngre... nån som hänger med? :-D

Och så självbilden... Jag tänkte först inte lägga upp den här bilden, av så många anledningar, för i mitt huvud har jag redan gått ner mer i vikt och ser i mina ögon bra ut. 2004 var jag dessutom lite yngre... Mina ben passar inte för att visas upp, så är det bara. Jag har tjocka vader, även när jag är smal, och jag är väldigt plattfot... Jag tittade på bilden och ville radera den, men kände att den ändå hade ett visst värde. "Här är tjocka tanten med likbleka tjocka vader".
 
Men det är ju inte jag - egentligen. Men det kanske är bra att bli påmind om hur man ser ut, vem man är, osv. Kampen måste fortsätta, och jag kämpar, jag gör nånting åt det. Så det är helt ok. Det här är bara en tågstation på vägen. Tåget fortsätter.
 
Hur ser jag ut när jag springer? Ja, det kommer i alla fall bara att bli bättre. På den här bilden väger jag ca 70,5 kg, och har tappat lite i kondis, så jag inte har kunnat träna som jag har velat, ett tag. Jag gick upp lite på slutet, men totalt har jag gått ner 27,5 kg. Nu är jag redo och taggad för att fortsätta, efter ca 1,5 år (tror jag) då vågen stått i princip stilla. Det här är jag nu, och resan fortsätter, en nystart kan man säga. Så det här kan ju bli en ny "före-bild" på de sista 10,5 kilona.

Det var tungt idag, och det var inte jättemånga jag mötte. Men jag sprang hela vägen, och belönade mig med vatten när jag blev lite trött. Jag är så stolt över mig själv! Och som sagt, anledningen till att det var tungt, och tog lite lång tid - det kan ju  bara ha berott på värmen, eller hur?