onsdag 21 januari 2015

150117: Nu kööör vi! Planering och upplägg inför klassikern med skadad fot

Så, nu har jag varit och röntgat min fot, och väntar på besked. Kul att se bilderna! Jag har helt klart förstört mina stortår! Inget naturligt där inte, trots att de ser ganska ok ut från utsidan. Men stortårna pekar mot de andra tårna. Får helt enkelt göra det bästa av det från och med nu. Jag skulle gärna vilja ha bilderna, men ville inte betala de 200:- som de skulle kosta. Men jag funderar lite till.

Men, nu är det dags, trots foten, att sätta fokus framåt. Om ca ett år ska jag påbörja min Svenska Klassiker. Känner hur jag blir nervös redan nu. :) För att allt ska funka så måste jag börja träna på riktigt allvar redan nu, målinriktat och fokuserat.

Jag har inte riktigt alla grejer än, men jag har cykeln, och jag har en trainer till den. Jag var på valla-kväll på Länna Sport, och passade på att köpa en baddräkt där. Jag kommer nog inte kunna springa på ett tag, i alla fall inte ordentligt, så då får man väl hitta andra vägar, som att cykla och att simma, som ju ändå ingår i klassikern. Jag hoppas även på mera snö så att jag kommer igång med skidorna. Vart tog skidtunneln vid Lida vägen? Är det nån som vet vad som händer? Det är ju löjligt lite snö här i Stockholmstrakten, så tunneln skulle vara riktigt välkommen!

Jag måste göra upp en ordentlig träningsplan, men tills jag vet hur jag ska hantera foten, vilket jag får besked om om ca två veckor från min kiropraktor, så kör jag lite på känn.

Idag blev det då en liten cykeltur, medans jag lyssnade på paleo-podden med Cecilia och Karl. Håll ögonen öppna för paleoträffar framöver! Jag är med och planerar dem. :D
Jag hann även lyssna lite på Marathon-podden innan jag var nöjd.
På bilden ser ni även en otroligt bra och läsvärd bok, Ett sötare blod, av Ann Fernholm. Bara läs den! Den handlar om hur skadligt socker är för våra kroppar, och hur fel vi har haft om vår hälsa under ganska lång tid.

Ja, jag kom inte så långt, som ni ser, men längre än vad jag trodde var möjligt. :) Och jag orkade hålla ut lite längre än sist, 1,5 timme. Orken kom tillbaka ganska snabbt trots stor träningsfrånvaro, men jag fick lov att vila några gånger för att orka köra vidare. Jag har tappat lite i kondis, kan man säga, men nu är det dags att lägga det bakom mig, och se framåt. Jag kan träna på cykeln så ofta jag vill, och hinner, även om Andreas inte är hemma, så det finns inga ursäkter. :)
 
Men det känns bra, jag är taggad! Och jag ser fram emot att titta på Vasaloppet den 8/3! Då kommer vi vara på väg upp till fjällen, så jag kommer få titta via mobilen, men titta ska jag. :D

Jag körde på i ett ganska lugnt tempo, och fokuserade mer på att hålla på ett tag. Det kändes lite i foten, men var ändå ok. Tillslut kände jag att jag fick till ganska skaplig "fotföring" (vad heter det på cykelspråk?) men det kändes ganska likt mitt löpsteg. Dessutom fick jag även med magen i "steget". Ja, det kändes riktigt bra, men jag vet inte om jag gör rätt. Jag passade även på att meka lite med både sadeln och trampklossarna under passet, så nu känns allt superbra, men det har tagit några gånger, och det kanske behöver justeras igen, vi får se. :)
 
Jag avslutade med min rehabträning, men fuskade lite. Skulle ju göra tvärt om, kom jag på då, att börja med rehaben, och avsluta med cyklingen, eftersom jag blir trött. Nästa gång....

 

Det var ju det här med att ta selfie med cykeln... :)

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar