Här börjar vi leden upp, Guldtur nr 18. Vi var inte ensamma, men det var ändå ganska glest med folk.
Vissa av oss blev lite trötta ibland, framför allt jag och Andreas, som fick turas om att vara hästar. Här var det Andreas tur. Uppenbarligen något som vi måste öva lilla fröken på, att vandra och promenera. Tyresta by nästa! :)
Nu har vi kommit en bit upp. Man ser leden bakom mig.
Vi mötte tre stycken som var på väg ner. De är som små prickar bakom Andreas.
Fantastisk utsikt!
Framme vid toppstugan.
Kaffe och gulasch. Vi befinner oss 1100 möh.
Fjäll så långt ögat når. Det var en härlig tur upp. Men det kändes lite i benen.
Den obligatoriska fotograferingen. :)
Jag kanske ska bli fjällöpare? :) Både jag och Alexandra sprang försiktigt en bit för att testa.
Vansinnigt vackert!
Trots att turen inte var så lång, kändes det i kroppen, och efter att ha blivit jagad av bromsen igår, så var jag inte jättesugen på att springa senare. Det här fick bli dagens pass. Jag hade ju även burit Alexandra en del, så jag kände mig nöjd.
Och visst tog turen på krafterna, inte bara för mig. :)
Vi åkte även förbi Hamra, och bara måste stanna vid det jättefina vattenfallet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar